Lugnare söndag på tippen

Tid: 05.15-11.00. PL, senare anslöt Peter Klerstad och Thomas Nyberg.
Väder: Mest klart, svag N vind, +7 till +16 grader.
Sträck: storskarv 128, bläsand 9, ormvråk 11, bivråk 1, brun kärrhök 1, gluttsnäppa 2 (varav en rastande vid Storholmen), skogssnäppa 4, skrattmås 17, stare 97, sädesärla 9, gulärla 8, trädpiplärka 7, tornseglare 4, ladusvala 45, hussvala 1.
Stationärt/rastande: rosenfink 1 förbiflygande som eventuellt gick ned, hämpling 1, törnskata 1, buskskvätta 1, ärtsångare 1, törnsångare 1, stenskvätta 2, mindre korsnäbb ca 15, trana hörd, havsörn minst 6, sparvhök 5, fiskgjuse 1, ormvråk 2, strandskata 1.
Dessutom en obestämd mindre falk kl 05.50 som drog snabbt västerut; den gav ett helmörkt intryck när den vände upp undersidan vid ett tillfälle och det skulle kunna ha varit en hane aftonfalk.

Senare på eftermiddagen hela 27 rastande snatteränder i Stockbysjön. Tyvärr känns inte Gråviken bra för rastande sjöfågel denna höst.

Fin förhöstmorgon på tippen

Tid: 05.20-11.30, PL och från 7.30 även Peter Klerstad och Markus Hidell.
Väder: Klart-halvklart, svag-måttlig NV, sedan V, vind, +11 till +18 grader.
Sträck: dvärgmås 3ad upptäcktes framför Storholmen och gick över vattnet mot V kl 07.20, brun kärrhök 4 (05.30, 06.35, 09.00 och 09.25), bivråk 1, lärkfalk 2, ormvråk 12, nötkråka 2 rakt över tippen, fisktärna 5, sädesärla 14, gulärla 4 (även 2 mot N), trädpiplärka 5, storlom 1 mot V, storskarv 118, ladusvala 30, tornseglare 2, fiskgjuse 1.
Rastande/stationära: svarthakedopping 1 ad vid Limpholmarna, havsörn 5, sparvhök 5, lärkfalk 1 som jagade svalor nära tippen och sågs fint, fiskgjuse 1, ormvråk 5, trana 3+1, sothöna 110, rödstjärt 1, buskskvätta 2, stenskvätta 5, törnsångare 1, ärtsångare 2, törnskata 1, gulärla 1.

Småsnäppa och rödbena på Båtsmanshättan

Tisdag morgon den 17 augusti var mulen, vilket gav hyfsade ljusförhållanden från Duvholmens brygga ut mot Båtsmanshättan. Gårdagens två kärrsnäppor hade fått sällskap av ytterligare minst en och dessutom var där en mindre vadare, som efter en stund kunde bestämmas till småsnäppa. I vanlig ordning var vadarna rörliga och befann sig tidvis på baksidan av hättan. De senaste åren har inte gett så bra utdelning när det gäller rastande vadare på Båtsmanshättan och den första småsnäppan sedan 2016 och den sjuttonde på Lidingö totalt genom åren är därför ett glädjande fynd. Ytterligare några veckor är det goda chanser att se rastande vadare på hättan; särskilt i samband med dåligt väder. Eftermiddagar och kvällar bjuder på fint medljus, medan morgnar med sol är närmast hopplösa.

Torsdag morgon den 19 augusti var småsnäppan kvar och efter vågsvall från Waxholmsbåt lyfte två rödbenor från baksidan av Båtsmanshättan. De tog en ordentligt lov och såg ut att sträcka vidare, men kom tillbaka och landade på skärets baksida. Rödbena är en förvånansvärt svårsedd art på Lidingö. Detta var första fyndet sedan 2018 och nr 33 i ordningen totalt.

Exkursion – Nattsångare vid Gråviken

Kvällsexkursionen samlade 21 glada deltagare, vilket var ett glädjande stort antal.  Efter ett tidigare still regn och något lägre temperatur var det mycket tyst i naturen.

En tur runt Hustegaholm gav i alla fall 3 näktergalar, 1 överflygande tornseglare, 2 gråhägrar och flertal koltrastar. Längst ut på Hustegaholm, i vassen söder om mynningen till Gråviken, sjöng en kärrsångare flitigt efter lite seg start. Dock bitvis överröstad av en outtröttlig näktergal. Gott om skäggdopping och sothöns i och utanför Gråviken.

Fortsättningen förbi observationsplattformen gav ingen ytterligare obs. Helt tyst i vassen. Ett ensamt rådjur betande på fältet norr om Gråviken.

Kattugglorna lyste med sin frånvaro, även om det hördes varnande koltrastar på flera ställen runt Hustegaholm.

Gransångare häckfågel på ön?

I år har ovanligt många gransångare suttit och sjungit på samma plats under en längre tid och ända in i juni; Alkärret V Ekholmsnässjön (2), S Långängssjön, Kottla/Stockby (3) och Lidingövarvet, Islinge. Och det finns säkert fler. På senare år har enstaka gransångare hävdat revir under längre tid, men aldrig så många som i år och sannolikt är arten etablerad som häckfågel på ön. Det är den sydliga rasen av gransångare (collybita) som expanderar norrut i Sverige. Enligt den populationsövervakning som bedrivs av Lunds universitet har den sydliga gransångaren en årlig populationsökning i Sverige på 14,5 % och antalet har därmed trefaldigats under de senaste tio åren. Det är glädjande med småfåglar som ökar. Annars upplever jag dessvärre att det är låga antal av många tättingar i år; jag har exempelvis inte hört en enda sjungande trädpiplärka på ön!